Natur
Havets närhet påverkar livet i skärgården. Isen och det kalla havsvattnet gör att våren kommer sent i den yttre skärgården. Havet utjämnar klimatet så att somrarna är något svalare och vintrarna något mildare jämfört med fastlandet.
|
|
|
FLORA OCH FAUNA |
|
|
|
Havtorn
I yttre skärgården växer havtorns-busken. Havtorns-busken trivs på steniga stränder. Bären är mycket C-vitaminrika och kan användas till t.ex. saft och marmelad. |
|
|
Havsörn
Havsörnen är Finlands största rovfågel och en av de ståtligaste fåglarna du kan få syn på i skärgården. I Kvarken häckar ca 35 havsörnspar. Havsörnen är utrotningshotad. |
|
|
Gråsäl och Vikare
I skärgården förekommer både gråsäl och vikare. Det viktigaste sälområdet finns kring Snipansgrundet och Medelkallan (väster om Valsörarna). |
|
Den yttre och inre skärgården kan ha stora skillnader i faunan. Landhöjningen påverkar växtlighetens utveckling på strandområden och strandväxter skjuts snabbt undan. På större holmar eller i innerskärgården kantas stränderna ofta av ett albuskage som övergår i björk eller granskog.
I skärgården förekommer samma däggdjursarter som på fastlandet och t.ex. älgar håller gärna till i skärgården under sommaren. Det vanligaste däggdjuret som påträffas på små öar och skär är sorken. Fågellivet är rikt i skärgården både av häckande fåglar och fåglar som passerar under sin flyttning. På t.ex. Valsörarna häckar regelbundet ca 60 olika fågelarter. Vanliga fiskarter i Kvarken området är t.ex. abborre, gädda, sik och strömming.
|
| LANDHÖJNINGEN |
Bottniska vikens båda kuster präglas av den ständigt pågående landhöjningen, som gör att landytan hela tiden växer. Landhöjningen i Korsholms skärgård är närmare en meter på hundra år, vilket innebär att det numera är torrt land eller grunda stränder där man för 50-60 år sedan kunde fara med båt, fiska eller simma. På grund av landhöjningen är skärgården förhållandevis ung och vid vår tideräknings början var det inte mycket av dagens skärgård som syntes ovanför vattenytan. På 1000-talet var Replot, Björkö och Köklot små öar, medan Vallgrund var en lite större ö.
|
| DE-GEER-ÅSAR OCH DJÄVULSÅKRAR |
Ett typiskt inslag i landskapet Replot, Björkö och Köklot är de s.k. De-Geer-åsar som går parallellt i nordostlig-sydvästlig riktning och bildar långa uddar eller långsmala holmar. Dessa åsar uppstod under istiden när isen förde med sig stora mängder stenar och grus. När klimatet blev mildare och isen smälte snabbare än den gled framåt på sommaren, blev grus och sten liggande vid isranden. Under vinterhalvåret gled isen igen mot sydost och isen sköt då samman gruset och stenarna på marken.
Under denna tid bildades även de s.k. djävulsåkrarna (stenåkrar). En av de största djävulsåkrarna finns i Panike. |
|